Du upplever alltid dina upplevelser. Alltså är du "undermedvetet" förälskad med din lärare, så känner du det fortfarande men har inte satt ord på det. Du väljer att inte uppmärksamma den känslan. Samma sak med den här texten du läser. Du fokuserar sin blick på dessa ord och tycks endast se dem och det i närheten runtom det, men egentligen ser du hela det rum du befinner dig runt om. Så du har ett undermedvetet i den bemärkelsen att du inte har ord på det du upplever, och då inte urskiljer det från vad det inte är. Detta du då inte väljer att urskilja påverkar ända den delen av dig du faktiskt urskiljer. Så är du undermedvetet kär i din lärare så påverkas fortfarande ditt sätt att agera mot henne, då du fortfarande känner det.
Det undermedveten är då undermedvetet i definitionen av medvetet är "att avskilja dina upplevelser med ord" som du då inte gör. Men det undermedvetna existerar inte då du fortfarande upplever detta undermedvetna, och därför är du och en del av ditt medvetande.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentar:
Men med dina argument här skulle "medvetandet" alltså uteslutande vara det märkbara i synfältet som du för tillfället reflekterar över. Det "undermedvetna" är väl inte alls det du "ser men inte märker" utan snarare kognitiva processer "bakom" ditt synfällt.. Ta exempelvis latent lärande. Någon form av undermedveten repetition måste ske för att minne ska ske. Eller när du minns något, som du inte visste att du lagt på minnet till en början.
Vad gör tankar när du inte använder dem? Hjärnan är ju aktiv konstant, och hela personligheten är ju beroende av allt du upplevt tidigare.
Eller tror du vår meningsskiljaktighet är en definitionsfråga kring ordet "undermedvetet"? :P
Skicka en kommentar