Företagaravgift och inte arbetsgivaravgift

Vore det inte bättre om man istället för de avgifter i arbetsgivaravgiften, som betalar det arbetsförsäkringen, så sponsrade och lånandet pengar till nyföretagare? Så blir man av med jobbet, ska man istället ha chansen att skapa sitt egna jobb, sitt egna företag.

Ur ett ekonomiskt perspektiv borde det väl i teorin bli så att lika mycket pengar kommer ut i systemet, som då borde hålla kvar samma produktivtet och efterfrågan. Den enda skillnaden blir att pengarna inte fördelas till de som inte kan hitta jobb som andra skapar åt en, utan måste skapa sitt eget. Staten, som i detta fall måste ändra på hur man förtar (företar?) sig, måste skapa möjligheter för individer att samarbeta med andra individer, så att man kollektivt kan arbeta åt samma mål, men med olika uppgifter.

Självklart finns det kritik och invändningar till om praktiken kan likna teorin. Skulle produktiviteten avta, då större företag blir mindre och arbetande, företagandet, kanske mindre specialiserat? Det skulle ju i värsta fall betyda att de pengarna som tidigare representerat en hög produktivitet tillslut hittar sitt riktiga värde och därför minskar, om man inte hindrar det på andra sätt, såsom våld.

Självklart skulle fifflandet med de tänkta nyföretagandepengarna finnas kvar. Vissa människor ser ingen glädje i tjänstgörat åt andra, utan ser endast njutning i tjänstgörandet åt en. Teoretiskt finns det dock möjligheter att den minoritet som idag endast vill bli betjänad skulle kunna minska, då det skulle finnas flera möjligheter till att sprida eget skapat kapital.

Det kommer dock alltid finnas de som inte kan anpassa sig efter sin egna förmåga att forma egna produkter. Utan vet bara hur man får kapital genom att sälja sin mekanik och tid. Stor lagerarbetaren ser arbetet som en tid då endast andras förklaring av hur målet ska förverkligas styr hans handlingar, men med naturlig kritik, för att tiden som spendras nu värderas högst först sen, i form av månadslön. Men här måste facket, som i alla stor storföretagar frågor, kräva företaget på de försäkringar som de ser sin självklara rätt att få.

Samtidigt måste man fundera kring hur en social och kulturell utveckling skulle se ut i jämförelse med idag. Staten som utbildare och ansvarstagaren av de icke anpassade, skulle i ett behöva ta ett stort ansvar i att göra det lättare att förstå och kunna företaga av sin egna kontroll. Anpassningen för den som arbetar skulle inte längre göras efter andras expertis och egna vinning, utan av den egna förståelsen av hur man förverkligar det mål man har med företagandet.

Men i hopet om att människan vill och kan kontrollera åtminstone lite mer av de val som faktiskt görs åt en så skulle ett experiment kunna propageras för. Vill de flesta människor göra arbetsuppgifter som någon annan får att göra, utan att man själv ser sig delaktig i varken uppgiften eller produkten? De flesta inte. Kan alla anpassa sig i den höga konkurrens som en stor marknad idag skapar? Kanske inte, men flera mindre marknader skulle förmodligen dyka upp, med mindre konkurrens.