Jag drömmer otroligt mycket om min egen framtid. Jag föreställer mig själv som något jag själv hoppas kunna åstakomma och hur andra kommer bekrfäta mig. Gör inte alla de? De flesta unga gör nog det iaf. Jagmenar det kan väl vara bra som att ha som mål. Dock så är det aldrig ett mål som går att uppfylla, nej själva drömmen kommer bara vara en dröm. En dröm som är skönaste och känns så tråkig när man nu upplever den. Så hur man upplever drömmen, kommer man aldrig uppleva verkställandet av drömmen.
Det andrat de flesta unga drömmer om är att sitta i centrum av alla uppmärksamhet, t.ex. drömmar om att bli fotbollsproffs, artist eller politiker. Man drömmer inte endast om det man utför vid de olika livsstilar utan hur andra upplever dig. Det är det sista steget på behovstrappan, självbekrfätelse och alla ska bekräfta dig! Men om det nu så vanligt, varför vill man det? Jag menar om det är så vanligt bland drömmarna, så måste det finnas en orsak till det här behovet av bekräftelse. Vad är denna orsak? Vi existerar redan, men varför ska andra behöva förstå vår existens? Eller är det vi som vill förstå vår egna existens? Bekräfta oss själv genom andra?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar